Här kommer den utlovade summeringen av allhelgonahelgens jaktäventyr.

Lördagsmorgonen började tidigt…
Först skulle Lilla My skjutas in, det gick väl så där, jag är inte hundra nöjd med mitt kulskytte om vi säger så.
Självförtroendet blev lite naggat i kanten och det fick mitt jaktsällskap tyvärr lida av lite längre fram på förmiddagen, när blodsockret började sjunka.
Jaktdagen börjar bra med ljudet av orrspel, det blir riktigt hardcore med vadning över en å och mycket halvfrusen våtmark.
Vi hinner inte upp dem och sen är dom borta! Vart tar de vägen, förra helgen varken så eller hörde vi någon orre på hela dagen.
Hela fömiddagen hade jag dåligt flyt i kroppen, kände mig som en elefant och irriterade mig på småsaker, ingen hit när man är ute och jagar!
Efter fika och lite prat så kändes det mycket bättre.

Vi bytte område och då kom vi kontakt med tre tjäderhönor.
Luriga damer det där…det var inte vår dag utan tjäderhönornas!
Dagen avslutades dock mer bra med ett berg av älgköttbullar som svärmor lagat, det värmer en frusen jägare det!!!

På söndagen hade jag tänkt att vara ute på Träsket innan det ljusnade för att sitta på pass, men det ville inte kroppen.
Det fanns en råget på marken som Andreas sett från bilen och jag hade vilt framför mig i den täta, täta skogen på dagens andra såt, men det var inte meningen att vi skulle få något den här helgen!
Jag hade även en morkulla ”på kornet” under dagens första såt, med en hel drös med björktoppar mellan oss…

Filifjonkan, Lilla My och jag fick komma ut i skogen i alla fall och det är det viktigaste!

/Johannah